Kursen Öknar – exkursion i sydvästra USA, 2013

September 2013
DAG:
 

DAG 5

Dagen började med god frukost på hotellet Comfort Suites i Tucson innan avfärd mot dagens mål som var Arizona-Sonara Desert Museum. Bussen kom iväg från hotellet ungefär klockan 08.30. Till skillnad från tidigare dagar ser vi moln på himlen. Vi åker igenom Tuczon för att sedan komma in till ett ökenlandskap. Vi kan bland annat se kaktusen Saguaro när vi tittar ut genom bussens fönster. Man kan bland annat notera att Saguaro finns på högre latitud på nordsidan jämfört med sydsidan. Efter cirka 45 minuters bussfärd västerut kommer vi fram till Arizona-Sonora Desert Museum.

Arizona-Sonora Desert Museum är en plats där olika växter och djur är samlade på ett och samma ställe, vilket gör det till en bra plats studera många växt- och djurarter under kort tid. Innan vi går in i museet samlas vi utanför entrén och får en genomgång av Kenneth om PDS-signaler (sv. efterföljande avskräckande signaler). Där fick vi exempel på zebra-tailed lizard (en ödla). Denna ödla signalerar med sin svans att den vet att den är  upptäckt av ett annat djur. Detta genom att rycka med svansen. Med denna signal vet predatorn (om predatorn kan läsa av signalerna) att bytesdjuret är redo att fly och att bytesdjuret vet att den är iakttagen. Då kan predatorn välja att jaga ett annat djur istället. Detta är ett sätt att spara energi. Aposematism innebär att ens färgtäckning indikerar att man giftig eller oätlig. Ens färg kan därmed skrämma bort många predatorer. Exempelvis är klara färger som exempelvis rött och svart/vitt en lyckad kombination för att hålla andra djur på avstånd. Korallorm och skunk är exempel på djur som genom sin färgtäckning skrämmer iväg andra djur. Flera arter som är ätliga och ofarliga har utvecklat sina färger för att likna farliga djur, vilket kallas mimikry. Bland annat finns det ormar (exempelvis long-nosed snake) som har en färgtäckning liknande korallormen. Detta håller predatorer borta eftersom predatorerna tror att ormen är giftig.

Efter Kenneths genomgång fick vi egen tid att gå och titta på vad vi ville inne i museet. Det fanns flera olika föreläsningar som man kunde gå på om bland annat salamander, sköldpadda och skallerormar. Dessa föreläsningar lockade flera av kursdeltagarna. Cirka 5,5 timmar hade vi till förfogande att utforska museet. Museet var uppdelat i flera områden med olika innehåll. Däribland kan nämnas "Earth Sciences Center", "Desert Grassland", "Life On Rocks" med flera. Vid Earth Sciences Center kunde man gå in i en konstgjord grotta. Här fanns det information om grottor. De flesta grottor kollapsar efter 2–3 miljoner år på grund av erosion.

I grottorna i sydvästra USA kan man hitta fossil från skaldjur, exempelvis sniglar och hornkorall. Detta beror på att Sonoraöknen tidigare var täckt av vatten under tidsperioden paleozoic. Med andra klimatförhållanden och tektoniska processer kom området sedan att torrläggas. Den marina sedimenten blev till kalksten och i den finns skal bevarade och det är dessa skal man kan hitta. I grottor bor det fladdermöss. Det finns 1 000 olika arter av fladdermöss och 28 stycken av dem finns i Arizona. Fladdermöss har funnits i 50 miljoner år. Ett annat djur som man tror har levt i grottor är Shasta Ground Sloth. Den levde under tidsperioden pleistocen och var växtätare. I en annan del av grottan kunde man ta del av jordens geologiska historia, från jordens födelse fram till idag med bland annat information om plattektonik.

För 100 miljoner år (krita) sedan hade det inte utvecklats några berg i sydöstra Arizona och klimatet var varmt och fuktigt. Då fanns det även omfattande skogsområden. 70 miljoner år senare (paleocen) hade klimatet blivit torrare och det var mer vulkanisk aktivitet som medförde att stora områden täcktes av vulkaniskt material. Bland annat kameler kom att trivas i området med rådande klimatförhållanden. För 10 miljoner år sedan (miocen) hade Arizona en liknande bergstruktur och vulkanisk aktivitet som idag. Djur som levde då och som lever än idag är till exempel sköldpaddor och skorpioner. Idag är aktiviteten vid San Andreas Fault den mest påtagliga för landskapsutvecklingen i den här delen av USA, ur ett geologiskt perspektiv. Det förekommer också jordbävningar och på museet finns en seismograf. Denna seismograf kan registrera S-och P-vågor från många platser på jorden. Det fanns en samling med olika grundämnen och mineraler med olika färger och former. Däribland kan nämnas kvarts, sulfater, kalcit, guld, koppar, silver, cerusste, aragonite, gips, malachte och azunte.

I Arizona-Sonan Desert Museum fanns över 300 djurarter som är utspridda runt om museet. För 2–3 miljoner år sedan fanns större djur i Arizona än vad det gör idag. Det fanns bland annat kameler, gigantiska sköldpaddor, mammutar, flamingo, hyenor och grottbjörnar. Mountain Lion Puma är ett kattdjur som i naturligt tillstånd har jaktmarker på ungefär 200 kvadratmiles. De lever uppe i bergen i Arizona och Sonora. Det fanns även svartbjörn, coves white-tailed deer, vildgås och den blåfärgade fågeln western scrub-jay. En annan fågel var great blue heron som är vanlig vid vattendrag vid Sonoraöken. Den lever vid både salt- och sötvatten.  Det fanns vargar i parken. I ett projekt "Mexico Wolf Blue Range Reintroduction" följer man vargarna med hjälp av radiosändare. Detta för att få mer kunskap om vargar. Vid slutet av augusti 2013 var 43 vargar i Arizona och New Mexico utrustade med sådana radiosändare.

Alla djur bor inte vid jordytan utan många bor en bit ner under jorden. En fördel är att det är svalare. En sommardag med en temperatur på 165 F vid jordytan kan vid cirka en foot längre ner vara 105 F. Ett exempel är grodan spadefoots. Den befinner sig under markytan och kommer upp till ytan när den hör att det regnar. Då är det tid för reproduktion och att leta efter föda.

Vid en plats illustrerades jordar, där det grövsta materialet fanns i botten och ovanpå  fanns allt finare material. I en pinch i jorden lever  en miljard organismer. Utan dessa organismer skulle det inte finnas något liv på jorden. Ett annat djur som delvis är under jord är termiter. De är ett viktigt inslag naturen. Utan termiterna hade landområdena varit täckta av död vegetation och döda djur.  Präriehunden lever i gräsområden och är växtätande. De har minskat kraftigt i antal. Vanliga predatorer är örnar, bobcat (rödlo) och skallerormar. Ett lyckat projekt som har pågått i området har resulterat i att populationen av präriehundar har ökat. Hanarna blir 2–3 år medan honorna kan bli 3–5 år gamla. Den tidigare nämnda bobcat är en viktig predator. De äter bland annat kaniner och fåglar. Efter en gångstig kunde man se Javelinas som ser ut som vildsvin till utseendet. De är däremot inte släkt med varandra. De låg i skuggan. Även sköldpaddor kunde man se. Man fick se upp var man satte fötterna för olika ödlor sprang framför en runt om i hela parken.

Många djur bor i bergsområden och söker sig till olika bergssprickor och under stenar. Här är de skyddade, både för rovdjur och solen. Även utkiksplatser kan vara en bra plats för att kunna se var faran är, men även en plats för att lokalisera bytesdjur. Djur som lever i sådanna områden är bland annat spindlar som black widow spider. Den kan lägga upp till 300 ägg åt gången. Skorpioner lever även dem i bergssprickor och är bra klättrare. Vi får även se en Western Diamond backed-backed rattlesnake som aktivt rör sig i sin inhägnad men som i naturligt tillstånd finns i bergsområden. En banded gecko befinner sig i skuggan och dess föda består till mesta del av spindlar. Den är en mimikry men blir jagad av rävar och tarantel som är en sorts spindel. Andra djur som fanns i parken var olika grodarter och en uggla med namnet elf owl. Caoti är ett djur med lång nos som gör att den når svåråtkomlig föda, har kraftiga klor för att kunna gräva och vassa tänder. Den gör av med mycket energi och behöver äta mycket. Den har ofta svansen upprätt. Detta är ett sätt att kommunicera med andra individer. Desert bighorn är en fårart som trivs i bergsområden och dricker vatten som rinner ner från bergen. Den trivs även i ökenklimat.

Inne i en "fågelbur" som vi fick gå in i fanns flera olika fåglar som exempelvis kolibrier och Costa's hinningbird (har rött huvud). En Costa's hunningbird kan flaxa med vingarna upp till 80 gånger per sekund och en kolibrie väger ungefär 2.5 gram. En blur-thoated hummingbirds hjärta slår ungefär 1 260 gånger per minut. Det finns även en avdelning med fjärilar och bin. Information om fjärilens utveckling finns att tillgå. Man kan exempelvis se queen Butterfly och five-spotted hawkmoth som är lilafägad. I ett ormhabitat fanns flera olika skallerormar som var mindre aktiva. även Inomhus fanns flera ormar. Däribland Isla San Estaben shuckwallen som är en endemisk art. Den bor här i Arizona. Western diamond back rattlesnake är den största skallerormen på 1.8 meter och är den skallerorm som oftast blir sedd av människan. Andra ormar som vi kunde se var Arizona black rattlesnake, Mahove rattlesnake, rosy boa, Sonoran desert sidewinder, western hog-nosed snake, hypomelanstic kingsnake, Baja California rat snake med flera. Arizona mountain kingsnake kan förväxlas med korallorm och den äter ödlor, småormar och möss.

Arizona okuperades år 1863 och vid denna tidpunkt fanns det mer gräs och flera olika vattendrag. På grund av överbetning och till viss del även klimatförändringar, har det blivit torrare. Detta har minskat antalet marina djur. Det finns 36 olika fiskarter som är speciella för just Arizona. Av dessa är 2/3 på väg att försvinna. Även dammanläggningar har haft påverkan för livet i vattendragen. Colorado River är ett viktigt vattendrag som ger liv till öknen. Den förser även 30 miljoner människor med dricksvatten och genererar vattenenergi. Det finns ungefär 20 dammar i Colorado River. En art som lever i vattenmiljö är Garden eels som gräver ner sig i sedimenten och har huvudet ovanför sedimenten. Sedan kunde vi bland annat se Pacific seahors i museets akvarium. I olika pooler kan vi se fisk som finns i vattendragen idag och andra arter som fanns förr. Vid vattendrag kan uttrar och bävrar finnas.

Det fanns över 1 200 olika växter i museet och många av dessa var kaktusväxter. Flera av växterna har vi sett tidigare under exkursionen. Som bland annat saguaro, barrel kaktus, organ pipe kaktus, jojoba, ocotillo och teddybear cholla. Agave som människan utnyttjat till flera användningsområden hade en egen avdelning. Den finns i semiarida miljöer och på latituder från havsnivå till 8 000 feet. Träd som vi kunde se var bland annat desert willow, palo verde, tree morning glory och cottonwood. Cottonwood växer utefter vattendrag och är ett vanligt träd att plantera i trädgårder för att få skugga. En annan växt som växer nära vattendrag är yerba mansa.

Triangle Bursage är en växt som djur inte tycker om att äta. Det fanns ett speciellt område med kaktusväxter. Här fanns bland annat biznaga, Baja fire barrel, totem pole kaktus, prickly pear, twisted barrel, hybrid torca kaktus och Anzona actinea. I detta område fanns även information om CAM (Crassulacean Acid Metabolism) som innebär att kaktusarnas klyvöppningarna öppnas på natten istället för på dagen. Detta för att minska vattenförlusten. Andra växter i museet är Boyce Thomson hedgehog och chain fruit cholla.  Det finns en växtfamilj som heter Milkwood. Den producerar mjölk som är giftig. Men insekter har utvecklats och blivit allt mer toleranta mot giftet. Vissa insekter kan nu även själva lagra giftet i sina kroppar. Dessa insekter är ljusa med varnande färger. Detta håller borta predatorer.

Strax efter klockan tre var alla samlade i bussen och vi åkte tillbaka till Tuczon efter en fantastisk dag i Arizona-Sonora Desert Museum.

Skrivet av Ann-Sofie Wigren


DAG 4

Dagens exkursion går västerut genom Tucson, in i Sonaraöknen och ut mot den mexikanska gränsen. Det är att vidsträckt landskap med bergskedjor i horisonten. Här är betydligt grönare och mer vegetation en vad vi sett hittills, och bitvis är den högre än bussen. Det är en buskvegetation blandad med höga saguarokaktus och Ocotillo samt en undervegetation av gräs och prickly pear-kaktus. Just nu efter att monsunsässongen är över, är det svårt att associera detta med öken.

Under färden ser vi mycket kalkongam, en skicklig segelflygare med en karaktäristisk flack v-ställning på vingarna som har ett mycket utvecklat luktsinne med vilket den kan lukta sig fram till kadaver med hjälp av termikvindarna. När de hittar något samlas de i skruv (lite som fiskmåsar kan göra) som signalerar till den större kaliforniska kondoren att komma och hjälpa till med styckningen av kadavret, vilket de själva inte är starka nog att klara av. Utmed vägen såg vi just en sådan svärm med 20–30 kalkongamar.

Väl framme i Organ Pipe Cactus National Monument besöker vi Visitor Center med en sedvanlig utställning av sevärdheter i området liksom olika vandringsleder i närområdet. Efter genomgång och en liten promenad på slinga bakom centret tar vi två längre promenader med picknicklunch emellan.

Här bekantar vi oss med organ pipe-kaktusen som är en nyckelart i området. Berggrunden och jord utgörs bitvis av lava, som ger en speciell prägel i landskapet. Där det finns mycket lava i flacka sluttningar finns även partier av mikrobiotisk jord som kan hålla fukt lite bättre. Zonering i vegetationen beroende på altitud (höjd i terrängen) gavs det också tydliga exempel på i landskapet. Till exempel den nedre kanten för utbredningen av teddybear cholla var som ritad med linjal på några ställen. En relativt stor mängd blommor av diverse olika arter fanns också att beskåda.

Här var också ett betydligt rikare djurliv än vad vi hitintills sett under resan, med olika fåglar, ödlor, fjärilar och sländor, samt gnagare. De främsta i gruppen fick till och med se en prärievarg försvinna i en liten ravin. Det finns också bitmärken på kaktusar från större klövdjur.

På hemvägen märkte vi av närheten till den mexikanske gränsen och problematiken med illegal invandring. Vid två tillfällen får bussen köra åt sidan vid speciella vägkontroller och alla måste visa upp sina pass med stämplar för American Boarder Control.
Väl hemma på hotellet har det varit en lång dag, rik på intressanta iakttagelser och upplevelser.

Skrivet av Christoffer Amundin


DAG 3

Klockan är ett och vi är frammme vid dagens mål: Casa Grande Ruins. Påhejade av Kenneth har vi iakttagit växtlighweten genom bussfönstret på vägen hit.

Vi börjar lära oss namn och kännetecken på de olika växterna vi sett. Kreosotbusken ärr nu välbekant likson saguaron, kaktusen många känner igen från westernfilmerna. En ny bekantskap är chain fruit cholla, en kaktus med långa hängande ”armar”. Vi har också blivit mer och mer uppmärksamma på hur växtligheten förändras på olika altifud.

När vi är framme upprepas rutinen från igår, Eve och Otto förbereder lunchen medan Kenneth tar gruppen till skuggan under ett träd och har en genomgång. Gruppen lyssnar intensivvt och koncentrerat, några skriver så pennan glöder, andra memorerar.

Om saguaren finns mycket att berätta, kaktusen kan tack vare sitt stora nät av ytligt liggande rötter ta upp storan mängder med vatten och de största kan bäga upp till 9 ton. Den växer långsamt och kan bli 200 år. Att den blommar på natten med mängder av gräddvita blommor låter lockande.
Vi får också en intressant genomgång om joreckorrar. De lever som namnet avslöjar i stora gångsystem i jorsden.

Släktingar har gemensamma gångar som de jobbar mycket för att hålla i gott skick fch fria från inkräktare. En speciell företeelse är att de har ”hemmadöttrar”, unga honor lämnar inte boet när de är könsmogna utan stöttar familjen med att samla frön och vårda småsyskon, innan de efter två–tre år söker sig vidare.

Efter lunch får vi bekanta och med Casa Grandr, en historiskt viktig plats fär indianerna. Området övergavs någon gång på 1400-talet efter att ha bebotts i 75 000 år. Det var jägare och samlare innan de senare blev jordbrukare. Det är imponerande att e och höra om det kanalsysem som de byggde längs Gila River för att öka sin odlingsareal för majs, bönor, squasch och bomull. Men allt var inte bara en sträna att överleva. I en film och i montrar på museetvisas fina exempel på hantverk, flätarbeten, krukor och smycken.

Kännetecknet för Casa Grande är, just som namnet säger, det stora huset, som byggdes på 1300-talet och av många beskrivas som en arkitektonisk triumf. Här kan man beundrade de mer än metertjocka lerväggarna och förmågan att göra tack och golv i det 4 våningar höga huset.

Frågor söker svar på om denna speciella byggnad som inte för inte kallas ”House of many stories”, varför övergavs det:
– Var det sjukdomar dom drabbade invånarna?
– Blev de för många?
– Förstörde en naturkatastrof deras kanlsystem?

Skrivet av Rose Marie Hallin


DAG 2

Dagen ägnas åt ett besök i nationalparken Joshua Tree National Park.

Vi kommer mestadels att befinna oss i en ökenzon som kallas Mojave. På vägen dit domineras det platta landskapet av buskvegetation där Kreosot, Bursage, och Sweetbush dominerar. När vi snart kommer upp på lite högre höjder, 1 000 m.ö.h. eller så, börjar små exemplar av nyckelarten joshua tree (en Yucca-art) att dyka upp, som senare kommer att dominera landskapet. Vi kommer så småningom till Oasis Visitor Center vid ingången till nationalparken. Som namnet anger är detta en gammal oas, där vegetationen är frodigare och domineras av buskar och höga california fan-palmer. Här visas olika kaktusarter upp. Vi kan gå längs en stig och även få en glimt av några fågel- och ödlearter.

Sedan åker vi in i parken upp till Hidden Valley där vi intar en picnic-lunch och beundrar det märkliga landskapet dominerat av krackelerade granitkullar och däremellan joshua trees.
Vi får besök av en scrub jay som spanar efter tappade matbitar och ett par korpar bevakar oss på håll i en klippskreva.

Efter maten går vi en runda längs en stig och konstaterar att öknen blommar! Mellan olika kaktusarter blommar flera olika örter och ärtväxter. Vi ser även  mojave-yucca uppe på klipporna.

När vi sedan lämnar Hidden Valley åker vi österut mot lägre höjder förändras vegetationen. Det blir torrare och kaktusarten teddy-bear cholla dominerar helt en stund. Vi blickar ut mot en slätt och snart övergår vegetationen till olika buskarter som kreosot, enstaka spetiga ocotillo-buskar dyker upp liksom ljusgröna smoke tree-buskar; däremellan gula mattor av örten chinch-weed och torres yucca sicker upp här och där. Vi har därmed lämnat ökentypen Mojave och kommit in i en annan kallad Colorado- eller Sonoran Desert.

Efter ett kort stopp vid södra entrén där vi tittar på olika blommande växter, kaktusar, buskar och örter (en kolibri snurrar mellan olika blommor), så lämnar vi parken och beger oss på Highway no 10 till motellet i Blythe.

Skrivet av Sten Johnels


DAG 1

Första dagen besökte vi Death Valley. Nordamerikas varmaste, torraste och lägsta plats. Det var tur att det var en ”kall” dag för det var varmt ändå för oss nyanlända svenskar.

Första stoppet var vid Hells gate där vi fick en vy över Death Valley. Här observerade vi de synliga tektoniska processerna som har lett till detta Basin-Range landskap samt de få växterna som överlever här.

Nästa stopp (Mesquite Dunes) innebar sand i skorna för somliga. Där fick vi se tydliga tecken på att Death Valley inte är så dött. I sanden syntes spår efter sideways ormar, kängururåttor, insekter, kaniner, mm.

Lunchen åt vi vid Furnace Creek där vi även besökte deras nya visitor center.
Turen fortsatte sedan till Ventifact Ridge, ett gammalt lavaflöde som nu vittrats sönder, både mekaniskt och kemiskt.



Sista stoppet var Badwater, en saltöken. Vi befann oss då 86 meter under havsnivån. Att salt samlas där beror på att vatten ansamlas där och sedan dunstar bort. Här är miljön så extrem att det i princip bara är en växt som heter pickleweed som klarar av att leva här.  

På grund av en utöver det vanliga regnig sommar har flera vägar i Death Valley förstörts av flash floods. Vi fick därmed ta omvägar. Ett tydligt tecken på att naturen inte går att tämja.

Skrivet av Marie Koitsalu och Katrin Olssson


 

Department of Geological Sciences
Svante Arrhenius väg 8, SE-106 91 Stockholm, Sweden | Phone: +46 (0)8 16 20 00 | Web administrator ines.jakobsson[at]geo.su.se
In case of emergency call (08) 16 22 16 or (08) 16 42 00