Exkursion tlll Les Eyzies maj 2012

Sista dagen på en spännande och innehållsrik fältkurs
Maj 10, 2012

Skrivet av Agneta Ekman och Lars Brunnberg

Vi samlades på förmiddagen för en kort sammanfattning av tidigare exkursionsdagar. En av frågorna gällde ”Hur har flinta bildats?”, svaret på denna fråga var dock inte helt uttömmande. Ytterligare en fråfa handlas om begravningsritualer, här får vi gissa oss till svaren. Efter vår samling tar vi en kort promenad till Atelier Silex, där monsieur Bernard Ginelli, levande och mycket illustrativt, ger oss en introduktion till hur flintverktygen tillverkades under skilda tidsperioder. Tekniken utvecklades givetvis sccessivt, men det krävde uppenbart ett känsligt handlag hos utföraren. Flinta har olika kvalitet och varierar mellan skilda områden. Både neandertalare och våra tidiga släktingar rörde sig inom en radie på drygt 100 km för att komma åt råmaterialet. Hantverkaren vet initialt inte hur användbar flintan är, kvalitén avslöjas först nr man slår på den. Monsieur Ginelli visade på olika framställningstekniker från olika tidsperioder. Biface från Acheulien, meandertalarna och de tidiga människornas teknik under Mousterien samt mer avancerad teknik under Aurignacien. Monsieur Ginell behandlar flintan med stor ömsinthet och respekt, småpratande bearbetar han sitt material osäker på hur det slutliga resultatet blir.
Gemensamt för de skilda teknikerna och begrepp som han återkommer till under atbetes gång är stenens konvexitet, volym och vinkel. De verktyg som används är gjorda av sten eller ben av hjort eller ren. Hur verktygen framställs är avgörande for användningsområdet, vilka kan vara att borra, skrapa eller skära.
Från Monsieur Ginellis verkstad vandrar vi sedan vidare till Abri di Poisson, belägen i en kanyondal med många fyndplatser. I abrin finns en skulptur av en lax hittad i slutet av 1800-talet och ca. 25 000 år gammal. Det har funnits andra reliefer som förstördes i samband med en mycket ovarsamma hantering i samband med försöken att bryta loss skulpturen i avsikt att få den såld. Grottans stratigrafi avslöjar att den varit i bruk under skilda perioder.
Vår sista dag avslutades med ett besök på Museé de al Préhistoire, där Will Banks från universitetet i Bordeaux höll ett föredrag med titeln ” Exploring the emergence of modern human behaviour in Africa and Europé”. Uppenbart att många faktorer, bl.a. demografiska har bidragit till människans utveckling. Intressant är också att man lyckats knyta ihop den Nordatlantiska djuphavsstratigrafin, i form av ”Heinrich Events” till utvecklingen av människan i SV Europa.
Kursledningen kunde efter välförrättat värv bjuda deltagana inklusive föreläsaren på en välbehövlig förfriskning då dagen hade varit mycket varm. Några mer välbegåvade i kursen framförde en nyskriven limerick vilket uppskattades mycket.
Slutet gott, allting gott på en väl genomförd kurs och exkursion.

 



Och här kommer limericken:
En Cro Magnon-man från Les Eyzies
Fick inget utlopp för sin fantasi
Han hade olja och färg
Och ett ben utan märg
Men franska staten hade stängt hans abri!

Författad av Eva-Lotta & Co



Konstfull-dag
Maj 9, 2012

Skrivet av Lärarna vid Nacka gymnasium

Besök i grottan Font de Gaume:
Dagen börjar med uppsprickande molntäcke och skall gå i konstens tecken. Inför vårt besök i grottan delades vi in i två grupper med maximalt 12 personer/grupp. Detta för skydda de känsliga grottmålningarna från koldioxiden i vår utandningsluft, värme och mekanisk åverkan. Små grupper ger oss också möjlighet till en starkare upplevelse i den trånga grottan som tillsammans med Lascaux och Altamira är de enda grottor i Europa med polykroma målningar och den enda i världen som fortfarande är öppen för allmänheten. Efter en kort promenad genom vindlande kalkstensgångar ser vi den första frisen med bisonoxar målade med järn- och manganoxid. Färgpigmenten var bara upplösta i vatten och har bevarats genom årtusenden p.g.a. en konstant temperatur av 14oC och 100% luftfuktighet. Sedan följer en serie friser av känsligt återgivna djur där grottans relief utnyttjas för att skapa tredimensionalitet och rörelse i bilderna. Detta är inte verk av vem som helst utan av skickliga konstnärer som klarade att återge djup i bilden – en känsla för perspektiv, ”återupptäckt” under tidig renässans i Italien. Grottan i sig är däremot aldrig ”upptäckt”, vilket guiden noga påpekade, utan har varit öppen och besökt under långa tider. Detta har inneburit diverse graffiti och ristningar här och där. Skolläraren från trakten, den berömde arkeologen Denis Peyrony, såg efter ett besök 1901 till att grottan stängdes och antalet besökare ransoneras strikt, sedan förra veckan från 180 till 92 personer per dag. Biljetter bör köpas ett halvår i förväg.
Tilltagande värme alltefter dagen fortskrider. Efter lunch en kort bussresa till Abri Cap-Blanc, känd för sina fint skulpterade hästar i lågreliefteknik. Frisen har legat dold i årtusenden under rasmassor av den kollapsade abrin. 1909 påbörjade profithungriga skattsökare en brutal och förödande utgrävning som tyvärr kom att resultera i omfattande skador på reliefen, lyckligtvis med tanke på framtida utgrävningar, går man betydligt varsammare fram nuförtiden. Reliefen som totalt består av 14 djur, inklusive en osäker varg, är symmetrisk uppbyggd och välkomponerad. Den var tidigare målad med fyra pigment, röd och gul ockra samt träkol och manganoxid. På platsen hittades också skelettet av en kvinna som begravdes där för ca 13 000 år sedan, antagligen konstnärinnan som fick sin viloplats under sitt verk. Hon befinner sig dock för närvarande på ett museum i Chicago dit hon såldes av fyndplatsens ägare. När man ändå besöker denna plats ska man passa på att studera de tre vegetationszonerna, atlantisk-, medelhavs- och sumpmarksvegetation som möts här. Detta är unikt.

Middagen ser ut att kunna avnjutas på en sydfransk terrass i denna ljuva sommartid.

 

Lager på lager
Maj 8, 2012

skrivet av Lotta och Anne

Lager på lager är dagens tema, både vad gäller klädval och ämne. Det är lite regn i luften och vi skall studera stratigrafier. I Le Moustier, nordöst om Les Eyzies stannar vi vid en liten kyrka från 1200-talet och mittemot ligget ett patisseri välkänt för sina russinbullar. Passar på att proviantera för strax börjar föreläsningen av Florence från museet i Les Eyzies!
Lager för lager arbetar vi oss upp från 87 000 år till ca. 30 000 år sedan, från Mousterien till Aurignacien. Hon berättar att detta är fyndplatsen för se första neandertalskeletten funna i Perigord. Här säljer vi till högstbjudande – i nästan 60 år var ett av skeletten på drift för att återfinnas i Leningrad – dokumentation är med andra ord A och O.
In i bussen och iväg till nästa lokal, La Ferrassie, som ligger mitt i en hårnålskurva – se upp för trafiken! På platsen har man funnit skelett från sammanlagt sju neandertalare. Fynden berättar om rituella begravningar och omsorg om sina medmänniskor.
Efter lunch och vila möts vi vid Abri Pataud i Les Eyzies där Barbara visar vetenskapliga utgrävningar efter Homo sapiens. Nu råder ordning och reda, koordinatsystemet är infört och inget slarvas bort. Titta i ruta F2, där hittar vi tydliga brända lager från eldstäder. Pollenanalys och benfynd berättar om hastiga klimatförändringar och anpassningsbara människor. Fragment av målningar ger en försmak inför kvällens grottor.
Kaffe och sedan vidare. Hoppsan, på vägen blir det ett oväntat stopp på Vilatte Plassard – Pompougnac. Skvallra inte men en liten burk gåslever har nog mången där hemma att vänta.
Grande Finale – Rouffuginac – Vi säger bara – fantastiska teckningar och ristningar och vi förlorade ingen till grottbjörnarna……. À bientôt

 


Les Eyzies
Maj 7, 2012

skrivet av Bengan och Bobban

 

Änligen, som höjdpunkt på kursen Människans Utveckling, har vi nu kommit till Les Eyzies 20 mil öster om Bordeaux i Aquitiane-provinsen. Här rinner floden La Vézère som har grävts sig ner i landskapet och forma ett djup dalgång som är världens rikaste arkeologiska fyndplats. Här har man hittat lämningar som sträcker sig 600 000 år tillbaka. Här skall vi 24 deltagare i exkursionen utforska de mest intressanta fyndplatserna under en vecka och speciellt då dom s.k. abrier där forntida människor slog upp sina boningar.

Idag började vi strax bakom vårt hotell och tittade på den abri där den första Cro Magnon-människan hittades redan 1868. Eller rättare sagt 3 män, en kvinna, ett nyfött barn och en massa stenverktyg. En abri är vad vi i Sverige kallar ett överhäng och på den lokala dialekten kallas det Cro. Just det här överhänget ägdes av bonden Magnon så därför fick de tidigaste europeiska fynden av moserna människor namnet Cro Magnon.

Sen gick det åt helve, eller rättare sagt gick vi till dalen George dÉnfer, som betyder just helvetesdalen. Dalen är skapad av ett biflöde till la Vézère och här kunde vi se exempel på hur berget är uppbyggt i olika skikt. Hårda kalkavlagringar är varvade med mjukare lager av s.k märgel, blandning mellan kalk och lera. Just i dessa mjukare partier verkar vittringen starkare så att man får urgröpningar i bergen och arbirer uppstår.

Efter dagens ingående geologiska dos så var det dags för lunch på restaurangen Laugerie Basse där vi under livligt diskuterande inmundigade en trerätters med vin. Gåsleverpastej (Paté de Foie) med sallad, Anka med rostade kastanjer och till sist Nötkaka med valnötskräm. Därefter en välbehövlig promenad tillbaka till Les Eyzies i solen.

På eftermiddagen besökte vi Musée de Préhistorie som var imponerande i sin omfattning. Det verkar som man har lyckats samla allt som har hittas i omgivningarna, men trots det är det mycket väl strukturerat. En mycket livfull guide redogjorde på engelska för de sen-paleolitiska perioderna: Aurignacien, Gravettien, Solutrean samt Magdalenien. Ett axplock av de mest intressanta punkterna är u-formade fiskkrokar och världens äldsta synål från 20 000 år sedan. Att få se den klassiska skulpturen av bisonoxen, som sträcker sig bakåt och slickar sin manke, i original slår det mesta. Likaså att dom använde sig av oljelampor med veke av fibrer från enbusken för att lysa upp i de grottor som dom målade i. Det gav förutom ljus även en god lukt från enevirket vilket kopplar till att det är dags för en Gin-och-Tonic före middagen.
Hej då. I morgon skall vi åka buss till Le Moustier.

Department of Geological Sciences
Svante Arrhenius väg 8, SE-106 91 Stockholm, Sweden | Phone: +46 (0)8 16 20 00 | Web administrator ines.jakobsson[at]geo.su.se
In case of emergency call (08) 16 22 16 or (08) 16 42 00